Vid Maginotlinjen

Runt fönstret där jag bor

Har jag ett Kainsmärke i pannan

Mot Maginotlinjen

Av dina leenden och ord

Vill jag studsa mina tankar 

Efter allt som jag jagade

Nu vill jag få vardagen

Att va den där textraden

Som bara vi förstår

Nu tar jag sorgen i ränderna

Dom darrande händerna

Och nödsläckta bränderna

Så länge som du stårmed mig

Och formar mina år

När du går med mig

Försvinner alla spår

Och jag kommer aldrig tappa taget

Nej jag kommer aldrig tappa taget

Om dig

Jag står på scenkanten

Med orden i min hand

Och alla ärr över den andra

Vill krossa timglaset

Och krama fast all sand

Men jag bara ser den falla

Över blodiga knogarna

Med alla er på Thaikrogarna

Är vi dom största förlorarna

Men ändå står vi stolt

Nu kramar jag främlingar

Och gråter vid lämningar

Ser veckornas vändningar

Och tiden som bara går med mig

Och formar dina år

Alla år med dig

Lämnar alla spår

För jag kommer aldrig tappa taget

Nej pappa kommer aldrig tappa taget

Om dig

Om dig

Om dig

Om dig

För solen lyste jämt

In i mitt barndomshem

Men jag var alltid den

Som skuggade allt jag såg

Och efter allt som jag jagade

Nu vill jag få vardagen

Att va den där textraden

Ååååh

Jag ser hatet i speglarna

Hör ekot från skolgården

Men du är Madonnan i Stalingrad

Du är ljuset på Zorntavlan

Och Stagnelius opium

Och du är Madonnan i Stalingrad

 

Tillbaka till texter